Vi ställde några frågor till gåtmakare Reid Persson

Hur går det till att göra en gåtbok?
Jag samlar först på idéer till gåtor. Sedan skriver jag in dem på datorn. Detta sker under hela året.

När vi sedan får uppdraget från förlaget att göra en gåtbok har vi underlagsmaterial. Jag väljer ut de gåtor jag tycker är bäst, vilket blir många, många fler än antalet gåtor boken ska innehålla. Därefter väljer min hustru Agneta ut de bästa och sorterar in under olika kapitel. Sedan läser vi gåtorna många gånger och försöker ändra, förbättra och formulera om.

När vi är nöjda går manuset till redaktören på förlaget, som läser manuset och kommer med synpunkter och tillsammans får vi fram ett slutgiltigt manus. Sedan är det dags för layout och illustrationer som görs av förlaget. Därefter korrekturläser vi och kommer med förslag till ändringar tills vi alla är nöjda med resultatet. Slutligen går boken till tryckning.

Hittar du på gåtor eller skriver du ner såna du hört?
Jag hittar både på själv och tar sådana jag hört. Men de allra flesta är sådana jag hittat på själv.

Hur gör du när du hittar på en gåta?
Inspiration och uppslag får jag genom att läsa mycket, se på TV, lyssna på radio, kolla internet, lösa korsord… Från humorprogram och rubriker får jag många idéer. Det gäller bara att ha stor fantasi. I korsord finns många tvetydigheter, finurligheter och liknande som jag får idéer av och kan göra om till gåtor.

Vi har varit i USA 14 gånger och hälsat på släkt och vänner, som skickar e-mail med roliga historier, teckningar...
Barn, inte mist vår dotter Jackline och vårt barnbarn Milly har sagt kul saker, som man snickrar till.
Givetvis använder jag mig av ordlista, synonymordbok, uppslagsverk… mm.
Dråpliga situationer som dyker upp under livets resa brukar jag skriva ner för annars glömmer jag det.

Vissa typer av gåtor kan man göra nya av bara genom att byta ut orden men svaret blir detsamma tex,

"Vem är alltid fräsch, lyckosam och snygg?" - "Adjektivet".
"Vad är en i kö, två i kön och tre i köerna?" - "Konsonanter."
"Vad finns det en av i kött, två av i köttfärs och tre av i köttbullar?" - "Vokaler".

Våra gåtböcker innehåller inte bara gåtor utan också andra klurigheter. Ibland är reklamplakat lustigt formulerade och detta kan man utnyttja i det man kallar särskrivning. Det kan bli otroligt tokigt. T ex

Vilket ord ska det egentligen vara för att meningen ska få rätt betydelse?
Exempel: "Längst in i varuhuset hittar man barn under kläderna." - "Barnunderkläderna."

Klurig matematik finns i gåtböckerna.
Exempel 1: Vad blir antalet vokaler i meningen "Blott en dag i sänder" multiplicerat med antalet konsonanter i "Bättre fly än illa fäkta"? 6 x 12 = 72.
Exempel 2: Vad blir antalet kromosomer som en vanlig människa har minus antalet sinnen vi har? 46 - 5 = 41.
Dessa kapitel med "klurig matematik" är väldigt allmänbildande.

Vad ska man tänka på när man hittar på gåtor?
Jag tycker att gåtorna i första hand ska vara av roande slag och språkligt utvecklande. Att inte behöva fundera för länge utan svaret ska finnas till hands. Ha roligt och bli smart.

Har du en favorit-gåta?
Jag har många favoritgåtor, men om jag ska välja en så blir det:
"När har världens snabbaste man alltför bråttom?" – "Vid tjuvstart."

Är det nåt särskilt bra med gåtor?
Det bästa med gåtor är att man kan ha roligt och lära sig språket på samma gång. Hela familjen kan delta i gåtgissandet. I de senaste tre gåtböckerna finns förslag på tävlingar man kan använda. Jag vet att alla barn gillar t. ex att "Hänga gubbe", som finns beskriven i "1117 knäppa gåtor & annat kul att klura på."

Hur kom det sig att du började skriva gåtor?
Bokskrivande började med att jag gjorde ett häfte med "Tusen frågor med tusen svar", som mina elever sålde i Ystad. Bibliotekstjänst köpte 800 exemplar. Detta lilla häfte trycktes sedan upp om och om igen. Sen blev det "Tvåtusen frågor med tvåtusen svar" och "Frågor för livet".

Våra grannar var norrmän och de hade alltid besök av norrmän på sommaren. Det blev landskamp mellan Sverige och Norge. Efteråt talade norrmännen om hur dumma svenskarna var och vice versa. Det blev många fina bidrag till ”Norgehistorier”, som är såld i 130 0000 exemplar. Därefter kom ytterligare nio böcker om just "norrmän". 

I början av 1990-talet fick vi frågan av Semic om vi ville göra en "knep och knåp" bok. Det ville vi och den fick titeln "Alla barns bok" och följdes av 12 andra i samma genre med titlar som "Kul och klurigt"…

2006 fick vi frågan av Semic om vi ville göra en gåtbok och det ville vi. Sedan 2007 har det utkommit 12 gåtböcker. Den senaste kommer ut i höst.

Sist men inte minst, nu närmar sig försäljningen tre miljoner böcker!

Publicerat 2018-08-14